.

Nu vill jag verkligen iväg, såg på nyhetsmorgon i morse om en familj som sålde allt dom ägde och bara drog i väg.

Man lever ju bara en gång och varför inte göra de man verkligen vill, de är aldrig försent!!

längtar verkligen tillbaka till den tiden då man bara hade sin väska och hade ingen aning om vad som väntade.. spännande de vill jag göra snart igen..!! de ska jag bara.

 

Julafton i butiken, när de kommer en massa höstnytt man beställt,
men jag har tagit de lungt eftersom jag ska till värmen,
så har inte beställt något jättehöstigt, förutom en så fin stickad tröja från Odd Molly, den är lite kortare fram och lång bak så himla himla fin, den kan man ju ha en kylig sommarkväll också:)

Haft en skön ledig dag, kändes välbehövigt:)
slappat lite vid poolen innan dom dumma molnen kom.
så lite sol har man fått iaf:)
Sen åkte jag och Melwin till lekstugan och köpte lego, och gick på systemet och köpte rose, ska ta ett kvällsdopp med ett glas rose som avslutning på denna ljuva dag, har även fått lite gjort fått iväg lite ansökningar och så, känns bra!
tråkiga nyheter har man dock fått, att inte jossan och nicklas kommer ner:( men jag ska försöka åka upp istället!:) kan bli svårt men ska försöka. Saknar dom så!

De va på tiden, min mobil är totalkrossat, och är väldigt seg på att lämna in den på lagning..

Men nu har jag mitt fina molyfodral iaf som skyddar lite:)

 

 

knall oranget såklart!!

 

 

 

Sommaren 2012 började bra men slutade tyvärr lite sämre, brukar inte skirva så här djupt på bloggen, men känner att de skulle va skönt och få ur mig allt jag tänker på. Konstigt att när någonting jobbigt händer kommer de bara mer och mer, tillslut är man i botten, hur är de möjligt allt på samma gång..

känner mig ensam, har alltid utåt försökt vara stark, och har lätt att gå vidare och bara skaka av mig saker, de finns så mycke skit och hemska saker att man ska va glad att man är frisk och har varandra, men de som hänt nu är nog de jobbigaste jag någonsin varit med om, jag tror och vet att allt löser sig, men de va längesen jag kände såhär.. och när allt bara kommer kaka på kaka orkar man tillslut inte mer. Jag vill så himla mycke nästan lite för mycke men vet inte vart jag ska börja, de är väl nu som ska va den roligaste tiden i livet, jag älskar att va själv när jag kan få dra i väg vart jag vill, men jag hatar samtidigt att va ensam, att ha haft någon så länge som alltid stöttat och funnits där bara förvinner, finns kvar såklart men inte alls på samma sett, känns konstigt, iaf när de uppstår sånna saker som de gjort nu.. Alla nära som man annars vänder sig till kan man inte vända sig till..

jättejobbig känsla.. Och när man sedan gör saker för att försöka tänka på nått annat och ha kul ligger de alltid kvar, jag är inte mig själv längre, inte varit de på länge...

När ska de vända?

 

inte de roligaste inlägget, och jag som inte skrivit på så länge:( men jag kan avsluta med en fin bild,

ett citat från Odd molly.

 

hoping to blush tomorrow for what i did today.